Operation, värsta ja vare me om!

Idag är dagen ja gruvat mig för länge. Operation stog på schemat!
Dagen börja me att mamsen ringde o väckte mig för o berätta att Tobias hade namnsdag o att ja skulle hälsa grattis. Visste dock redan att han hade namnsdag eftersom han påpekat de häromdan. Men snällt av henne o berätta iaf :)

Klev upp o satte mig vi datorn i väntan på att Tobias skulle vakna, kvart över 11 vakna han så då myste vi lite innan vi klev upp o gjorde oss klar för o bege oss på stan.
Ja o Troja tog o gick till parken en sväng, sen på stan o gjorde nåra ärenden medans Tobias åkte o hämta Matte för dom skulle på stan o fika.

Väl tillbaka i lägenheten så va klockan halv 1, då tog ja o städa o rensa lite här o var o lägenheten :) Tyck om o dona på, är så mycke mer ja vill göra också :D Bara pengarna de sitt i! Men de kommer sakta men säkert :)

Kl.3 ringde älskling o fråga om ja va hungri, mycke riktit så va ja de. Så då for vi på Nakan Thai där han bjö mig på mat :) Tack så mycke älskling!


Sen vart klockan 4, de va dags .. för min operation!
De ja gruvat mig för i vecker. (De är inte så illa som de låter, men för mig vare så illa) De va en visdomstand ja skulle operera. Men hör här, me min tandläkarskräck så vare som att ja skulle operera ett ben eller arm eller nå.

Fick gå in i ett rum o träffa han som skulle operera mig, skulle få bedövning, "de va väl inge, de hade ja fått förut" tänkte jag. Tji fick ja! Nog för att ja fått bedövning, men ALDRIG me en 3 DM LÅNG JÄVLA SPRUTA! OCH 3 STYCKEN SÅNNA DESSUTOM!!

Ja började skaka som om ja satt naken i ett rum me 40 minusgrader, kallsvettades och de kändes som att hjärta skulle hoppa ur kroppen, och då överdriv ja inte. Ha aldrig sett mig själv skaka så fruktansvärt o inte haft denna känsla överhuvvetaget! O känslan som ja hade inombords gå int ens o förklara.

Ja ha aldri vare spruträdd i hela mitt liv, men där hade ja utan tvekan kunna svimmat!
Ja överlevde sprutern som tur va, ett steg närmare att de va över.
Sen sa han till mig att gå vidare till rumme brevö.
Ja hann inte ta mer än ett kliv in så vare som att ja gick in i en mur,
kroppen ville inte alls gå längre in. Sjukt obehagli känsla.

Där inne vare som på tv, gröna gubbar me masker o gröna skynken över grejer för att de skulle va sterilt, ja vart livrädd. Och att dom sa att de skulle ta 45 min o operera bort den gjorde verkligen inte saken bättre.

Ja ville bara springa ut därifrån!

Men de gjorde ja inte, ja satte mig i stolen, fick sån där grön mössa, o sen grönt skynke över mig, så enbart mun o näsa syntes, dom sprita ansikte, åh fy fan va de stack i mun o näsa!
Tar allti me mig min mp3 när ja gå till tandläkarn (för ja tål verkligen inte ljude), o denna gång va verkligen inge undantag, slog på musiken, högsta volym, också börja dom!


Ja låg o skaka, trumma me fingrarna, vicka på tårna, räkna allt de möjliga ja kunde komma på, allt för o försöka få mig själv o tänka på annat. Låg bara o vänta på att smärtan skulle komma! De borrades o knakade, men ingen smärta än, "de kommer när dom delar på den o dra lös den" tänkte ja.


20 min senare så knacka dom mig på axeln, ja stängde av musiken, "då vare klart". Ja fick en chock, trodde inte dom va seriös. Men de varom. Tack gode gud för de! Bedövad i halv ansikte o halva tungan gick ja rätt nöjd, men fortfarande skakis, ut därifrån. Tobias kom o hämta mig, o han hade mycke rolit åt hur ja prata må ja säga :P
Men de va väl tur att de roa nån :P
Men detta va utan tvekan de värsta ja ha vare me om psykiskt!

Hade inge ont, men kunde inte öppna mun. Ja gruva mig för hur smärtan skulle va när bedövningen släppt.
Och gruva mig, de gjorde ja verkligen rätt i o göra.

Vilken sjuk jävla smärta ja haft sen den släppte vid 6-7 tiden. Ha bara vela dött. Tröck i mig 3 Tramadol (samma som tradolan), de hjälpte inte. Så Tobias va super snäll o for på Konsum o handla de, plus dricka, glass o annat smått o gott :) Vilken underbar pojkvän ja ha!


Tobias ha vare i väg på Appelbergs sen halv 6 o sen kom han hem me de smått o gott han köpte vid halv 9, o sen for han vidare till Fredde som fyll år ida. Så ja ha vare själv ikväll, men lika bra de, ha nog inte vare så kul o vara me, så ha enbart lege o tyckt synd om mig själv, surra massa me Larz, fixat hans Tack-kort som han ska skicka ut till sponsorer o sånt :) De va kul, längesen ja höll på sådär i PS, vart dock inge avancerat, men han o hans team va nöjd :) De som är huvvesaken!

Sen ringde han också låg vi o surra ett tag, han tyckte synd om mig :) Allti lika kul o få empati :P Sen gatt han sova, så nu ligg ja här o ska fixa o trixa lite me allt möjlit :)

En snabbskiss på hur de komma se ut.

Postat av: Sandra - mamma till Moa (13 mars 2010)
URL: http://raskaana.blogg.se/ 2010-11-03 / 03:30:01

Fy och usch, gjorde detsamma igår (måndag).

Himla obehagligt att operera bort de där envisa tänderna.

Levde på nyponsoppa och risifrutti igår jag :P


Namn:


E-Post: (Publiceras Ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:


Komma ihåg dig?
rss